Så blev titeln på familjens favoritsysselsättning under bilresor denna gång. Så här går det till: Jag skriver en saga om vår resa, men utelämnar alla adjektiv, substantiv, verb och känslor. Sedan frågar jag i turordning efter först alla adjektiv, sedan alla substantiv osv, och skriver ner dem i den ordningen de ropas upp. Detta leder till att alla möjliga konstiga kombinationer av ord bildar meningar... Här är den färdiga sagan som skrevs i helgen:
"Det var en gång en töntig familj som en brunstig dag fick för sig att de skulle ta en röd helg och hasa ner till Vättern för att tralla kräftor. Alla tyckte det var en briljant idé, så alla packade sina hårresande katter och hoppade in i den knallblåa bilen för att tokspringa iväg. Mamman som var oerhört lättretlig hade skrivit en stroppig checklista över allt som enligt de håriga planerna skulle vara med: Monas sjungande nyckelhål, Annas värdefulla mikroskop, Mattias självlysande klänning och sitt tjusiga bildäck. Malins viktigaste ägodel var sin sammanklumpade fiskelina som följde med överallt, samt sina fisförnäma långbyxor. Pappan hade glömt sin vackra hatt, konstaterade den giriga mamman med sin buckliga checklista, så de fick backa upp för backen igen för att hämta den. När de ändå var tillbaka vid det borttappade huset passade mamman på att trolla lite med sin spruckna oljetanker som stod i trädgården. Mona sprang också in och hämtade sina talande telefonstolpar som hon hade glömt. Under tiden satt Malin, Mattias och Anna och trillade i bilen. Sedan kunde resan äntligen börja.
De hann bara 28 fot innan det var dags för kisspaus. Malin hade bråttom så hon greppade sina alkoholiserade stenbumlingar, släpades av en ren ur bilen och in på macken för att leta efter en sned toalett. Han som stod vid disken och sprängde ett kyrktorn kände sig övergiven när Malin skuttade in med sina djupfrysta strutsägg och sinnesförvirrat letade efter en toalett. Mannen vid disken gav henne en ullig toalettnyckel och efter 300 år när Malin kom tillbaka från den upptinade toaletten försökte han sälja på henne en långsmal ratt. Malin funderade en evighet, bestämde sig sedan för att den såg för luden ut och ålade tillbaka ut till bilen. Vid det här laget hade resten av den råa familjen blivit helt mordiska över att Malin varit borta så länge, att de började släppa sig av generositet när hon till slut dök upp. Och så kunde den spräckliga resan fortsätta.
Bilen kranlyftes vemodigt fram ytterligare 7-8 mil, innan Mattias plötsligt ropade att han sett en helig pungråtta flyga förbi utanför fönstret. Pappan tvärbromsade ursinnigt och alla flög ur bilen för att skåda detta hjulbenta kreatur. Väl därute hittade de en hel flock av samma art, och de visade sig vara mycket fredliga av sig. Efter 23 ögonblick stod hela den dyblöta familjen tillsammans med de hatade pungrottorna och underminerade tillsammans. Det var en salig stund för alla.
Resan fortsatte. Familjen vinkade farväl av pungrottorna och påbörjade sista biten av sin kluvna resa mot det ihåliga Vättern. Och till sist, efter ytterligare en vecka och fem stenkast som den solbrända bilen förts bort, var familjen framme vid den kokheta gården Spinkarp. En lycklig Yngve hälsade alla välkomna med sina osynliga haremsbyxor och visade alla i vilken av de villrådiga stugorna de skulle sova. Nu var alla deprimerade efter den spralliga resan, men hela familjen var överens om att det här skulle bli en sprudlande helg!"
