Sushi

Idag var jag i svenska kyrkan för att jag skulle hjälpa till med att sälja saker på julbasaren. Men det gick inte så bra. Vi var överbemannade så jag blev ivägskickad att göra "något annat" och sen komma tillbaka om en stund. Marknaden gjorde man ju på en kvart och sen fikade jag lite med några vänner. En och en halv timme gick jag runt och gjorde ingenting, sen gick jag tillbaka till vårt stånd och frågade en sista gång om jag verkligen inte kunde göra något. För jag ville ju sälja! Jag var jättetaggad på att stå och prata med folk och sälja saker! En av tjejerna som stod där sa "ja jaag har varit här sen klockan tolv", så då frågade jag om jag inte kunde ta över (det skulle stänga om 40 minuter). Då sa hon "asså när marknaden är slut behöver de ju hjälp att plocka ihop och så, då kan du gärna lösa av mig!". Eeeh.... Nej tack. Ska hon stå där i 40 minuter till medan jag gör ingenting får hon minsann göra det tråkiga också.

Men det var en jättemysig marknad! Jag fick världens hemlängtan när jag gick runt där bland glögg och pepparkaksdeg...

Sen åkte jag hem till Linnea som satt barnvakt. Men ingen av oss hade haft nån vidare bra dag så det blev inga skrattattacker direkt :-)

Åkte och köpte sushi på väg hem, det var också ett äventyr. Jag stod där och tittade i menyn efter typ 8 bitar laxsushi. De hade en meny med 8 lax plus soppa och sallad, så jag försökte förklara att det inte var nödvändigt med något mer än sushin. Då pekade hon på à la carten och sa att jag kunde välja åtta bitar där, men det såg dyrare ut. Jag sa att "det enda jag vill ha är åtta bitar lax, sen om det är meny eller à la carte, det spelar ingen roll. Men om det blir billigare med menyn så tar jag den, fast utan soppa och sallad". Så får jag kvittot: 15 euro.
 Jag: Men vänta nu, menyn kostade ju 10 euro, hur kan det bli 15?
 Hon: Ja men du ville ju ha à la carten.
 Jag: Jag vill ha åtta bitar sushi! Hur kan det bli dyrare om jag inte vill ha soppan och salladen dessutom?
 Hon: ??
 Jag: Okej. Om jag väljer menyn med soppa och sallad, kostar det 10 euro då?
 Hon: Yes yes.
 Jag: Bra, då vill jag ha det.
Och så fick jag gå hem med min soppa och sallad som jag inte ville ha.

Sen skulle jag skypa med Per, men ljudet funkade inte. Så det slutade med att jag ringde honom från hemtelefonen och sen hade vi bilden på datorn.
Och sushin var faktiskt den godaste jag ätit, så dit går jag tillbaka ändå...

Blogginlägg

Vissa klagar på att jag inte skrivit på länge (inga namn men mest Linnea Larsson), så jag får väl skriva något kul. =)

I lördags åkte jag hem till samma Linnea för att vi skulle gå ut och dansa och sen sova hos henne. Hon bor i nordöstra Paris och på hennes gata finns det typ BARA killar. Så man får gå snabbt och titta framåt. Linnea är van, jag är lite mer paranoid. Men det första som hände när vi gick ut vid tiotiden var att ett gäng killar satte sig bredvid oss på tunnelbanan. Eller var det vi som råkade sätta oss bredvid dem? Jag vet inte. Vi ångrade hur som helst att vi inte valt en annan vagn. De försökte prata med oss och flirta med oss, men vi låtsades inte förstå någonting - inte heller engelska. Mig lämnade de ifred ganska snabbt (hmmm, ska jag ta det som en förolämpning eller bara som ett bevis på att jag utsände tydligare rör-mig-inte-signaler?) men Linnea fick ta emot både kindpussar och annat. När den ena killen skulle gå av försökte han flera gånger att pussa Linnea innan hon lyckades putta bort honom och då missade han att gå av. Typiskt! Så han satt kvar. Men sen när vi skulle gå av så följde han och en annan kille efter oss! Vi skulle byta tunnelbana flera gånger för att komma fram, men de följde efter oss hela vägen! Det var lite läskigt. Vi försökte smita ut snabbt från tunnelbanan en gång men misslyckades, så nästa gång stod de och väntade vid dörren ifall vi skulle göra det igen. Och vid ett tillfälle pratade den ena i telefon, fast jag hörde inte vad han sa. Lite obehagligt... Men vi höll oss bland mycket folk hela tiden och så fort vi kom upp på gatan kastade vi oss in på första bästa pub för att försvinna in i mängden och sen sticka därifrån. Men killarna vågade inte ens gå förbi vakten i dörren och när vi gick ut tjugo minuter senare var de borta. Puh. Lite konstigt egentligen. Först följa efter oss genom halva Paris och sen ge upp så fort. Snacka om att inte ha något liv.

På puben träffade också Linnea en kille som hon känner (vad är oddsen liksom, i Paris??) så då kände vi oss genast tryggare med honom och hans starka kompisar. Sen åkte vi vidare till ett dansställe och dansade till klockan halv tre på natten. Det var jättekul!

På söndagen åkte vi till svenska kyrkan för att hjälpa till med att bygga julbasar. Min starkaste insats var att svara ja på frågan "pratar någon här franska?" och fick beställa 21 pizzor via telefon. Det var ett äventyr att hämta dem, vilket blev mitt, Linneas och Nils (som jobbar i kyrkan) uppdrag. Först tog det superlång tid innan de blev färdiga, medan vi stod där och väntade. Personalen i köket bara öste på med mer och mer pizzor till den stackars killen som stod och mödosamt lade in dem i kartonger. Tillslut var killen tvungen att ropa "stopp, det räcker, inga mer pizzor nu!" när köket av ren vana höll på att överstiga 21 pizzor. Men köket hann tydligen slinka in en extra pizza i ugnen i alla fall för vi fick en för mycket! Eller så kanske vi fick någon gammal tants söndagspizza. Stackars tant.
När vi gick därifrån var det ett litet projekt att balansera alla de 22 pizzorna på en liten rullande grej med hjul. Och helt plötsligt mötte vi en stor man som först lyckades trampa Nils på tårna och sedan gå rätt in i mig! Och jag menar verkligen rätt in. Oftast dunkar ju axlarna till litegrann i varandra när man går in i någon, men här frontalkrockade vi verkligen! Jag gick ju precis bakom Nils med pizzorna så jag hann inte se honom, men jag förstår verkligen inte hur han lyckades.

Nu har jag tio minuter kvar innan jag ska leka skattjakt med barnen, så jag ska försöka att göra något vettigt.
Eller inte.

Disney Land i bilder

Erkänn att det här skulle kunna vara en tavla. Ni som nu tänker "men den är ju suddig!" förstår er inte på modern konst.

Jag och Mattias.

Hissen på hotellet. Dock inte på Disney Land, men jag ville bara visa den.