Fin va? Jag köpte den igår utanför La Fayette. Den kommer mina barnbarn att titta på en vacker dag och säga "titta, såna här klockor hade dom på mormors tid!" Hehe. Det kan de ju få tro.
I förrgår hade jag avskedsmiddag hemma hos mig med Linnea, Julia, Therese och Saga. Jag hade lagat tomat- och ananaspaj med sallad och mörkt bröd till (fast brödet hade jag köpt på boulangeriet) och till efterrätt blev det Gino med vaniljglass och vita chokladkakor. För er som inte har koll på svenska efterrätter så är Gino en gratäng med färska frukter toppad med riven vit choklad. Det blev en väldigt lyckad middag och det var roligt att visa hur jag bor. I vanliga fall brukar vi alltid ses inne i Paris och göra något, så det var kul att vara hemma också för omväxlings skull. Barnen gick (ganska snällt) och lade sig efter att vi hade lekt lite charader tillsammans med mina gäster och Charlotte var borta på bio. Det var faktiskt hon som hade föreslagit middagen, det var snällt.
Vet ni om att det är jättesynd om mig? Jag skulle gå och hämta barnen igår och eftersom det var sista gången tog jag med Gavotte för att göra dem glada. Hon är helt omöjlig att gå med eftersom hon drar så mycket och springer åt alla olika håll, ingen bryr sig om att träna henne, stackars hund. Sista tiden har jag slutat att gå promenader med henne eftersom jag får så himla ont i ryggen. Men, igår uppoffrade jag mig. Fast lite för mycket tyvärr. För hon drog jättehårt så jag halkade på en plastpåse som låg på marken (alltså vad är det med fransmännen som slänger allt, överallt?!) och tog emot fallet med mitt högra pekfinger (inte riktigt genomtänkt kanske), på en vägstolpe. Det gjorde väldigt ont. Och sen gjorde det bara ondare och ondare och så blev fingret jättesvullet. Och jag har fortfarande ont. Jippi. Man tror inte att det ska göra så mycket om man inte kan använda ett finger, men det är otroligt vad handikappad man blir!! Jag kan ju inte ens äta på ett smidigt sätt. Och nu har jag fått ett stort bandage också. Stackars, stackars mig...
Ikväll ska jag gå på en äkta fransk födelsedagsfest. Det är en av mammas "söner" som hon var aupair till här i Paris, som bjudit med mig. Han är 40 nu, så jag lär nog vara yngst... Men det ska bli kul. Han kommer och hämtar mig här hemma vid halv sju och sen ska vi åka till Cité Universitaire à la maison du Mexique. Jag har köpt en ny klänning som jag tänkte ha ikväll, men det känns som att mina tjocka vita fingrar kommer förstöra looken aningens...
Nej, nu ska jag slå in julklappar! Bara för att ni ska känna er speciella så visar jag en bild på det med. Men säg inget till någon.
Idag är det min sista fredag här och snart är det min sista helg. Det känns bra just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar