När vi ändå är igång...

... så skrev jag en till av bara farten.


Minnet av en dag

Ett ljud av regn som smattrar mot min ruta,

en vilsen fågels färd i nattens klor.

En vacker sång jag inte vill ska sluta,

ett litet barn som springer utan skor.

En stund av lycka, stund av sorg, en tid

som var och aldrig kan få bli igen.

Du ser, jag brottas med en inre strid,

mitt hjärta är ej gjutet som av tenn.

Jag trodde kärlek var en härlig lek

men stegvis tog du allt jag hade kvar.

Jag skrattade, du svor, jag grät, du skrek

och mitt i allt så var du underbar.

   Ett minne skört som solens sköna strålar
   förvandlas till en flickas våta tårar.

/Malin Bjernald